Djupa tankar idag

Att ha en 3-åring är som att leva i ett tv-spel.

Var aldrig, aldrig hungrig (läs: på dåligt humör) när du är med din 3-åring.

Plocka ur diskmaskinen är en sådan tv-spelsgrej. Och plocka i. Så kommer samma bana tillbaka igen: plocka ur, plocka i, få poäng.

Mitt drömliv består av tid. Tid att sitta såhär med datorn i knäet och varken mindfulnessa eller mindlessnessa. Men också hinna läsa, lukta på blommorna och ha ett städat hem.

En dag snart så är barnen stora och jag kommer ångra att jag längtade, sittandes med datorn i knäet alldeles rastlös.

Vardagen är livet. Så gott det går får man la göra nåt vackert av den också? Lite honung på filen och just det: måste flytta bilen!

November – maj, bilflyttens tid. Alla dessa bilar som skrapas, startas, värms upp, bara för att åka ett kvarter? Absurt egentligen.

Är allt ett tv-spel???

Köpte tulpaner, måste ju ge extrapoäng i alla fall.

Helt klart avdrag på poängen när man låter 3-åringen kolla på en film i vilken en av HP som råkar vara pojk blir RETAD för att han leker med flickor!!! Jag hade missat den scenen :::( Blev så ledsen.

Kom plötsligt på varför jag var så hungrig på eftermiddagen. Jag åt nästan ingen lunch! Vi delade en sushi-tallrik, jag och Nora och hon åt upp alla bitar!!! Jag tror jag åt 4 och hon 10. Varför beställde jag inte fler? 🍣🍣🍣🍣🍣🍣🍣🍣🍣🍣🍣

Nu är jag hungrig igen. Jag får la gå å micra en quesadilla. Eh va?

Ja, ni hörde rätt. De ligger i kylen, inpackade i folie av aluminium. Lagade dem igår ba, nytt middagskoncept i familjen. Hoppsan.

Du tar paprika, lök och ”valfritt protein”, vi körde quorn bara för att vi är flexitarianer. Hacka. Stek. Blanda i nån texmex-krydda av smarrigt slag. Du tar tortillabröd, delar på mitten så de ser ut såhär: DDDDDDDD Lägg fyllning + riven ost (mkt), vik, in i ugnen ca 10 min/stek. Du äter med sallad och texmex-grejer. Varsågod ;)

Idag var en sådan där overklig dag som en i mitt Insta-flöde skrev. Alla träd var klädda i vitt glitter, hela marken likaså. Himlen var pastellig från morgon till kväll och spred ett magiskt ljus på allting så allting blev vackert, även om det egentligen är fult. Detta väckte liv i allas mobilkameror och hela Insta glittrade loss. Min story var täckt av snö.

Men så kollar jag langtidsvarsel och går tillbaka till ordinarie tillstånd. Hur mkt dålig vinter klarar vi av? Humörmässigt alltså, jag talar inte om klimatet nu.

Kunde också vara ett poängsystem i tv-spelet livet, ens klimatpåverkan alltså. Och humöret.

Letade bilder från idag 10/1, ”glitterday” och såg en sjuk grej. Nämligen mitt eget face som speglades i brödrosten när jag fotade Mia vilket jag inte visste om. Så här ser jag alltså ut när jag fotar mitt barn:

Sjukt.

Nej vet ni, diskmaskinen måste plockas in och köras igång och quesadillasen ska ätas. Snart vaknar bebisen (hon sover bara korta oberäkneliga stunder och när hon vaknar måste man vara där och vagga om så att hon fattar att det är natt, annars får man massa poängavdrag och mindre sömn vilket resulterar i sämre POWER till nästa bana).

God natt… alla mina… följare!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s