Kan det vara så… (jättedjup analys!)

Kan det vara så att kritiken mot Boys beror på att serien är så himla normbrytande? ”Överdrivet”, lät det tidigare från mig. Ja, det är precis vad det känns när en serie bryter mot gängse traditioner.

Kan det vara så att kritiken mot Boys beror på att den utspelar sig i min hemmamiljö, att det därför känns fjantigt? Ser jag mig själv i karaktärerna? Är min tidigare kritik mot serien kritik mot… mig själv?

Boys är en serie som helt okommenterat låter två kompisar av manligt kön sitta nära i soffan och kolla på film, mysa med varandras hår. Tjejerna har makten den här gången och är synnerligen aktiva i sina handlingar. Det humoristiska med serien är killarnas naivitet, vilket i och för sig är minst lika sorgligt.

Måtte film och tv vrida upp sina karaktärer ett snäpp vad gäller det här med hur tjejer å killar representeras! Boys boys boys!

Kritik av mig själv??
Kritik av mig själv??

[bild från Lilla Berlins Facebook-sida]

En reaktion på ”Kan det vara så… (jättedjup analys!)

  1. Jag har efter all uppståndelse nu klämt 2½ avsnitt och jag SKÄMS när jag tittar, men den skammen är väl samma som följer en när en rör sig i dessa miljöer? Precis som du är inne på. Alltså när han står i baren och blinkar till två tjejer vid ett bord vill jag dö, men det vill jag ju när det händer på ricko också.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s